tisdag 15 december 2009

SNÖ<3

Det snöar och det blir massa fint på marken :D

Jag ska ju egenligen blogga om Brott och straff, men det har liksom inte blivit av att jag ens börjat läsa. Så förhhoppningsvis går Katarina med på att jag skriver över lovet :)

Ingen av bloggarna jag förljer har uppdaterats på minst 5 veckor. Det suger faktiskt lite.

Nu är Dexter slut, det suger ännu mer.

tisdag 8 december 2009

Jag är en superskurk som ni ser!

JAG HAR FÅTT EN EGEN LÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅT!!!




Jag gillar årets julkalender. <3
(För er som inte vet det så har jag hetat superskurk på bilddagboken rätt så jättelänge nu.)

söndag 15 november 2009

Söndag.

Jag har läst Grynets bok idag. Mycket givande. Och så har jag pluggat. Massor. Så mycket att mamma köpte massa ljus till mig, 53 stycken närmare bestämt. :D<3

Igår var jag på borättsmässan med mamma. Det var faktiskt väldigt kul. Alla var trötta på gamla gubbar så dom tyckte om att prata med oss. Jag åt godis och fick saker, hihi.

Och i fredags var det konsert i Nacka. Det var askul, även fast jag inte mådde superbra. (Jag är lätt irriterad på Louise.) Men annars hade jag faktiskt väldigt kul. Fångade en halv skiva xD

Om jag får, skulle jag vilja säga att det jar varit en perfekt helg. Eller, så bra som det kan bli i alla fall. Jag har haft det bra.

torsdag 12 november 2009

Ännu mera Essä

Skolans dator typ pajade lite, så jag fick spara skrivandet till jag kom hem istället. Vilket är nu. Två och en halv timme musikal, haha :D

Jag är väldans trött, men jag tänker inte sitta och stressa imorgon innan jag ska åka. Så den ska blir klar NUNUNU.

Jag hann med så himla mycket idag innan utvecklingsamtalet. Jobbade med lite allt möjligt och läste lite om änglarna. Finfint.

Btw blir mitt brev asbra :)

ESSÄESSÄESSÄ

ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ
ESSÄESSÄESSÄ

Jag sitter i skolan, skriver på min essä och väntar på utvecklingssamtal. Mmmmmm VA KUL.

Blod. (Nu blire rött o lila)

söndag 1 november 2009

Smart kille dendär Markus.

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Lev med det!
Ibland gör man absolut ingenting, men det blir fel ändå.
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det.

I Skåne är allt nästan gratis.


(Jag har inte alls jättetråkigt)

Håkan och Håkan

Jag kom på det när jag läste igenom mina gamla rubriker. Det finns en där det står "Håkan är underbar". Och om men se tänker på vad jag tycker om Håkan i boken så kan man ju börja undra >.<
Men Håkan Hellström är underbar och Håkan i boken är läskig.


Min jord gick under lite granna.

Typ 34 timmar...

Sen är man tvungen att vara i älskade hatade skolan. Det har jag verkligen inte lust med. Nu är det november också. Den absolut deppigaste månaden av alla. Det finns vekligen inget bra alls. Kanske. Vi får se om jag och Natta har maskerad-disco nästa vecka, det kan bli kul.

jag är trött. jätte trött.

Jag tror att jag ska leka lite med Dexter, han kan få mörda mig lite granna <3


Btw känns mitt hår väldans emo just nu.

lördag 31 oktober 2009

Varför ska du kasta pärlor åt svin?

Öhö, jag är trött. Och snart ät lovet slut också. Kaos tar över hjärnan. Jag skulle vilja säga nej, men jag kan inte. Lalala Bajs.

Bloggen är fin nu :)

(Någon dag ska jag gå till Bup, bara för att se om de lyssnar...)

fredag 30 oktober 2009

Låt den rätte komma in, Del 5

Ja, nu är boken slut. Inte så mycket mer med det. Visst har jag några frågor, men over all var boken väldigt bra. Jag ska nor läsa resten av hans böcker när jag har lite tid över. Nu ska jag svara på alla Katarinas frågor ordentligt. Så jag verkligen har gjort som man ska.

Enligt mig handlar boken om en (eller tillochmed flera) mycket kompicerad vänskap, mellan missanpassade själar. Alla har hamnat snett någonstans. Några tappra försök att ta sig tillbaka görs, men inget lyckas riktigt. För virgina tar livet av sig och Oskar försöker slå tillbaka men misslyckas. Boken inehåller mycket spänning, och jag tröttnar aldrig på den. Det är inte något som händer ofta.

Nu när jag har fått fundera lite mer på varför boken är uppdelad där den är, tror jag att jag har hittat ett ganska bra svar. Det sker en förändring (som jag sagt innan), men det är även en ganska naturligt plats att stanna på. Det är ungefär där man ska sova, för man missar liksom inget. Det är inte som med reklamen om man ser en film på tv, där vill de tvinga en att sitta kvar genom att ha en cliff hanger, men så har inte Ajvide gjort, jag kan sova utan att fundera överdrivet mycket på vad som ska hända.

Jag måste återigen klargöra att jag inte längre tycker att Oskar är en feg person. Jag tyckte det från börjar, men man får väl ändra sig? Han har visat att han är ganska så modig. Fast det var väldigt korkat att sätta eld på skolan faktiskt. Det är nog inget att rekomendera. Jag måste också hålla med Carolina att jag blir lite orolig för Oskar när han skicker iväg efter Eli där på slutet. Kommer Eli att utnyttja honom på samma sätt som han (Eli) gjorde med Håkan innan? Troligen inte. Oskar har lite mer av ett val. Han följer med Eli för att han vill, inte för att han måste. Håkan valde mellan Eli och döden. Jag skulle också ha valt Eli i det läget.

Jag tycker fortfarande att Håkan är bland det västa jag läst om (det inte de). Han är äcklig på alla sätt och vis. Något jag kanske borde förklara närmare, men jag tycker att det som står i boken räcker. Virgina och skärandet. Det vill jag inte heller läsa om, faktiskt. Men blodet verkar ju vara en stor del av det romantiska i boken, så det måste väl vara där. Men Håkan, usch.

Det finns nog mycket sanning i boken. Jag pratade med mamma, och hon sa att det nog stämde att rubukskuben kom i början på 80-talet (då den i boken är rätt så ny). Skolan kanske brann och någon kanske blev mördad. Det är svårt att kolla upp vad som är sant. Jag försökte googla, men om det blir för mycket som är likt med boken får man bara upp massa sidor om den. Det kanske till och med är så att John Ajvide Lindqvist själv är Oskar Eriksson, och den Mia som boken är dedikerad till egentligen är Eli. inte speciellt troligt, men vem vet.

Sofia funderade på varför boken heter som den gör. Och det fick mig att börja tänka lite. Jag tog för givet att det var efter Morrissey låten "Let the right one slip in", som är citerad i slutet. Sofia hade två förslag, ett som hon själv kastade i soporna och ett som jag spann vidare på. Oskar måste säga "Kom in" för att Eli ska kunna komma in. Samma med den cancersjuka kvinnan. "Kom in". Jag släpper bara in de jag litar på. Bara de "rätta" personerna. Ingen som jag inte känner eller litar på skulle få komma in. Jag låter alltså bra de rätta komma in.



Lyssna på texten, visst passar den bra till boken?
Det sägs att att Markus Krunegård blev inspirerad av boken :)

(Kul att inlägget har sparats som utkast och inte publicerades för en vecka sen när jag skrev det...)

fredag 23 oktober 2009

nä.

Tio ynka sidor är ändå för många när klockan är halv två och jag ska gå upp kl 6.


Jag har svarat på kommentarerna som finns under det första inlägget, så ni får gå dit och läsa dem. (Klicka på september och välj "Låt den rätte komma in, del 1") Och så har jag svarat på Carolinas kommentar till det andra inlägget, den finns under det :)


Godnatt.

Låt den rätte komma in, Del 4

Först:
Jag bestämde mig för att jag ska skriva en del fem också, för att fyran var så himla lång. Men jag har ändå läst till stoppet där femte delen börjar.


(BAMSE<3)




Sen:
ÅH. HERRE. GUD.
Nu har det hänt massa saker, och det kommer att vara totalt omöjligt att få med allt. Då är det jag som skriver en bok. Jag vet knappt var jag ska börja.


Håkan. Eller köttslamsan. "En elafant balanserade, på en liten liten spindeltrååå - *duns* - åååd. De tyckde han var si intressant, så han gick och hämtade en annan elefant."  Usch, jag ryser i hela kroppen bara när jag tänker på det. Han är alltså en blind vampyr, som inte längre har något mänskiligt allt i sig och hans enda vilja är att döda Eli. Jag är inte riktigt säker på att han faktisk vill döda henne, för skulle han inte gjort det när han hade tillfälle då?


Oskar. Ja, vad hände med Oskar egentligen? Han har fått veta vad som händer med Eli om han (Eli) går in till någon utan att ha blivit inbjuden. Oskar får veta lite mer om hur gammal Eli är och vad som händer med honom innan han blev vampyr. Det händer egentligen inte sådär väldigt mycket nytt med Oskar, han är liksom bara med. Han skolkar lite och stjäl en RubiksKub. Men jag kan nog skylla det på att den fjärde delen utspelar sig mestadels på natten, och Oskar har ju lovat Eli att inte gå ut på natten.


Eli(as) är en pojke. Och någonstans, mitt i delen, blir hon en han i texten. Och det var rörigt för min lilla hjärna att förstå, så jag trodde att det var Oskar det handlade om, men så var ju inte fallet. (FÖRLÅT, men ramdom kommentar mitt i allt. Jag började lyssna på Bamse nu, och det var INTE meningen >.<) Men jag undrar lite varför det blev så mitt i texten och inte när delen börjar, för det var väl där förändringen skedde?


Virgina tål inte längre att vara en sådan hemsk varelse så hon brinner upp. Med flit. Men innan hon gör det så kan man ju konstatera att vi fick lära oss en hel del om vampyrerna som vi inte visste innan. Men jag undrar om inte Virgina på något sätt kände sig skyldig. Med tanke på allt som Lacke säger när han sitter på sängkanten. Allt de ska göra. För hon och Lacke skulle ju kunna få det att fungera, egentligen. Eli klarar sig ju i ett civiliserat samhälle, varför skulle inte hon göra det? För Lackes skull menar jag.


Sen har vi Tommy. Stackars Tommy. Sitta och slå på något odött och olevande i evigheters evighet, utan räddning. Stackars Tommy.


Jag tänker inte skriva mer, dels för att jag vill läsa de sista sidorna och dels för att det faktiskt var svårt att komma ihåg hela den fjärde delan, hur mycket jag än försöker.

torsdag 22 oktober 2009

Låt den rätte komma in, Del 3

Först nu står det i boken att Eli är vampyr. På sidan 200 för att vara exakt. Jag tycker att det är intressant att Ajvide har väntat så pass länge med att skriva ordet vampyr. För även om man vet det redan i början, så gör det där ordet på sex bokstäver, att det känns mer verkligt.


När jag läste delarna innan undrade jag lite över hur länge det skulle dröja innan Lackes och Oskars öden flätades samman. Och nu vill jag påstå att det har hänt. Virgina har blivit biten av Eli.


Jag tycker om frökens rekation när Oskar frågar om en kille kan älska en annan kille. Hon vet inte riktigt vad hon ska säga. Det får mig att tänka lite på hur man egentligen såg på homosexualitet på 80-talet. Och eftersom ingen av oss var född då så tror jag inte att någon har ett särskilt bra svar. Jag menar bara om det var tabu och "fyfy" eller om det var ungeför lika öppet som nu. För jag vet att när jag gick i sexan fanns det en kille i fyran som var bög. Han visste redan då att han var det (och det visste vi andra också), men det var liksom inget fel med det.


Magister Ávila känns lite som en vardagshjälte, fast ändå inte riktigt. Han är i alla fall en bra lärare. Det är ordning på klassen och han ser till att alla gör det de ska. Han är den som har koll på läget ute på isen, och sådana människor behövs. När kaos sedan utbryter för att en människa hitas i isen och för att Oskar slår Jonny med en gren över örat. De sidorna tyckte jag för övrigt var väldigt röriga (det kan ha berott på att jag var väldigt trött när jag läste dem).


Eli bjuder in Oskar till sin lägenhet. Hon säger att han får gå in. Hon bor lite konstigt den tjejen, men som både jag och Oskar upptäcker så behöver hon ingen säng. För hon är ingen människa. Alla dessa leksaker... Jag undrar om hon har läste det där ägg-pusslet någon gång, för det lät väldigt svårt. Och så undrar jag var hon får alla pengar i från. Håkan verkar ju inte ha jobbat. Inte på senare år i alla fall.


Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Oskars pappa. Han är säkert jätte bra som pappa, när de är själva. Jag tror att han har några få vänner ute på ön, och att de fyller de tomrum som blev när Oskar och hans mamma lämnade honom (eller om det nu var tvärt om. Eller inget alls, ett gemensamt beslut). Och när någon av de vännerna kommer på besök fast Oskar är där så blir de lätt att han glöms bort. För han brukar ju inte vara där. Oskar säger att pappa blir till en annan person när han dricker, och jag håller fullständigt med honom. För jag gillar inte heller när någon jag umgås med dricker samtidigt. Även om det bara är ett glas vin till maten. (Och så håller min släkt stenhårt på traditionen att supa sig dyngrak på midsommarafton, så det kan ju bero på det också.)


Men när han sedan ska åka hem gör han något av det dummaste man kan göra, lifta. Det har man ju fått lära sig att man inte ska köra, för vem vet vad det är för en person som plockar upp en. Det skulle ju faktiskt lika gärna kunnat vara håkan som skulle samla blod till Eli (om man nu bortser från att han ligger fastspänd på sjukhuset. Men någonstans finns det ju lika störda personer) Nej, oansvarigt Oskar, riktigt oansvarigt.


Virgina skär sig för att få blod. (Vad händer när man dricker sitt eget blod, kissar man ut det eller åker det tillbaka in där det ska vara? För om det åker tillbaka kan hon ju bara fortsätta skära så är problemet löst.) "Hon tog upp en av de spetsiga skärvorna. Tänkte inte. Bara pressade spetsen in i handflatan och smärtan kändes bra, kändes riktig."


JUSTE! Jag förstår inte riktigt varför Eli hjälper Håkan genom att bita honom. Visste behövde hon blod, men hon vet ju att hon skapar ett monster, ger honom ett liv som ingen egentligen vill leva. Fast det kanske var som "Tack för hjälpen, kära du". Men jag skulle definitivt inte vilja ha på mittsamvete att jag skapat en nästintill ODÖDLIG-pedifil-vampyr. Som dessutom saknar ett mänskligt utseende. Nej tack säger jag bara.

tisdag 20 oktober 2009

Tandborstevisan<3

Till min vän Cece, för att hon obsessar i sin tandborste.



Och till oss andra, som egentligen inte har ett liv.

söndag 18 oktober 2009

YEAH

Jag ska skriva det tredje strax. När jag känner att jag har tid och kommer ihåg vad den trejdje delen handlar om^^

En av mina grannar (tro mig, jag vet inte vem) har köpt en fjärrdödare. Och vi har tdligen så tunna väggar att våra kontroller int heller funkar. Och på något skumt sätt fungerar inte internet då heller. Det suger apröv.

Men just nu bygger vi om köket :D

onsdag 14 oktober 2009

Inte speciellt spännande alls faktiskt.

"Hm" tänkte jag och loggade in på blogger.com. Det kanske är någon som har skrivit. Men icke sa Nicke. INGEN HAR SKRIVIT NÅGONTING! (Om man inte räknar Nattas Mr Pip blogg.) Jag tänkte att jag skulle vänta lite till med att läsa fortsättningen i boken (som jag tycker är bra), men eftersom ingen skriver tror jag att det blir ett bokinlägg imorgon och sen är jag klar. För man behöver inte spara allt till sista veckan. Faktiskt.

Jag vet inte vad alla andra hade tänkt göra på lovet, men jag vill inte plugga alls. Så jag vill göra klart allt nu. Dvs bokbloggen också. Jag avsäger mig härochmed ansvaret att kommentera Carolinas och Sofias blogg om det innebär att jag måste skriva på lovet. Punkt slut.

tisdag 6 oktober 2009

Låt den rätte komma in, Edit

En till sak som jag kom att tänka på är citaten som finns innan den nya delen börjar. De säger lite om ad som komma skall. Det är nog med stor omsorg som Ajvide valt ut dem, för nät man går tillbaka och läser så ser man att de stämmer ganska så bra.





I never wanted to kill, I am not naturally evil
Such things I do
just to make myself more attractive to you
Have I failed?

Före första delen.

Låt den rätte komma in, Del 2

Ja, jag har varit klar med den andra delen ett tag, men nu hade jag tänkt skriva. Så om Carolina och Sofia läser dethär innan ni har läst det första, läs inte mera, för jag spoilar antagligen boken då.

Nu har jag kommit på varför boken är uppdelad som den är. Det sker en förändring. Oskar säger emot. Nu blir det ju värre sedan, men det hör egentligen inte hit. För han sa emot. Eli hjälpte honom att ta mod till sig och säga emot. Och Lacke som vet att han måste göra något. För han vet att Jocke är död, men ingen skulle tro honom om han sa det. Håkan är en pedofil som gör allt för Eli, han är till och med redo att offta livet för henne. Och det gör han. Man får även veta mer om Tommy, som (jag tror) bor granne med Oskar. Han accepterar att hans mamma har gått vidare och tänker gifta sig med Staffan, polisen.

Nu känns Oskar mer som en person än vad han gjorde innan. Då var han verkligen bara en älcklig och läskig unge, men nu förstår jag hur smart och modig han är. Han har svårt med vänner i sen egen ålder, vänner över huvudtaget egentligen. Men han är en sån som alltid kommer att vara mobbad, vad han än försöker göra åt det. Oskar verkar ju i alla fall ha hittat Eli. Han har en flickvän. Eller... en vän. Väldigt speciell. Och det har fortfarande inte stått ordet vampyr i boken, men änså så vet alla att hon/han/den är en sådan.

Något som jag fortfarande tycker är väldigt obehagligt är Håkan och besattheten av barn. Jävla pedofil. (För sådant får man säga "jävla" om.) Jag vil inte läsa om att han tänder på trettonåringar i badhuset. Jag vill inte läsa om hur han älskar Eli. För mig är han en äcklig gubbe som förtjänar att få ansiktet bortfrätt. Men det är väl på det sättet som Ajvide vill att man ska känna, för jag hatar ju inte Eli. Och det är för hennes skull Håkan försöker döda pojken, för hennes skull han fräter bort ansiktet. Men jag gillar Eli på samma sätt som jag gillar seriemördaren Dexter, men det kanske bara är för att de framställs som "de goda".

Men vampyrer är spännande och det gör ju även att boken blir mer spännande. Hade inte Eli varit vampyr skulle det bara handla om en mobbad unge, ett par småkriminella ungdomar, ett gäng lodisar, en pedofil och en smutsig flicka/pojke/sak. Jag tackar gud för budsugande nattvarelser.

Jag tycker att boken är jättebra och har svårt att lägga den åt sidan. Så nu när jag har sovit blir det läsa av! (Jag blev tvungen att ta en kort paus så jag skulle kunna plugga till matteprovet. För om jag inte hade skrivit i bloggen så kunde jag inte fortsätta läsa. Skulle jag läst hade jag inte gjort någon matte.)

Plåop!

måndag 5 oktober 2009

Ultimate randomness.

Imorgon ska jag alltså till Linköping. För jag ska till Bdb's huvudkontor. Och hur coolt är inte det på en skala? :D

Men de senaste dagarna har varit pretty awesome. I Fredags var det (matteprov, men det är inte det jag menar...) konsert. Stört kul. Träffa alla kompisar och mosha ramla till bra musik. Jag och Ebba satt backstage och snackade med banden >.< Förutom det GIGANSTISKA blåmärket jag har på benet (ramlade över en förstärkare) finns det inget att klaga på. This is not a game of who the fuck are you signade tröjan (be - a - ut - i - ful) och den nya gitarristen fick klart godkänt :)

VAD ÄR GREJEN?!

Och i lördags var jag på IKEA med mamma och Oskar, inte för att vi handlade något men ändå x) Sen åkte jag till Cece för vi skulle ha filmkväll. Men dom hade fixat en liten överaskningsfest åt mig :D Så himla gulliga, även om allt inte gick helt enligt planen ;) Men vi hade jättekul :D

Och igår var jag och natta och såg Pablo Francisco. (Eller hur man nu stavar). Det var WUNDERBART! Hade jag inte suttit i en stol så hade jag rulat på golvet för att jag skrattade så himla mycket. Sen fick vi ta kort och snacka med alla som var med :) Så tack för en underbar helg, jag älskar er. <3

Idag var jag i psyko-skolan, det ver speciellt ^^ Mer behöver inte sägas xD

söndag 4 oktober 2009

Just nu orkar jag inte.

Jag orkar faktiskt inte. Inte alls. Det har hänt massa roliga saker, en del tråkiga också, men jag orkar inte formulera tankarna i meningar på en blogg. Faktiskt.

Ni kan nå mig på mobilen inte alls, för mobilen är trasig. Så det betyder att jag inte kan lyssna på musik alls. (Och det är BARA jag som får säga att jag har en skitmobil, okej?)

onsdag 30 september 2009

Den gröna räven och den röda delfinen.

Jag har faktisk hunnit läsa så långt att det är dags att blogga igen. Men innan det tänkte jag skriva ett vanligt inlägg.... och där tog det slut. Jag kom inte på något alls att skriva haha, phett phejlat.

Men jag har blivit kär. I den nya iPoden.
För den har radio och stegräknare. OCH är nästan bra för miljön x)
Den är fiiiin :D  -------->
Så den önskar jag mig när jag fyller år ;D
 

Nu tittar jag på inspelade Idol-avsnitt (ERIK GRÖNWALL ÄR FÖR FAEN MIN IDOL!) för att sedan springa iväg till dansen. Men jag ska försöka hinna med att plugga lite matte, svenska och engelska innan också *suck*

Jag tror att jag ska lägga av med bdb, för jag orkar inte med det längre. Det är så mycket. Överallt. Hela tiden. Och allt finns på bilddagboken. Vänner. Ovänner. Bilder. Skvaller. Kommentarer. Konflikter. Stress. Ångest. Kärlek. Stalkers. Det är egentligen inte konstigt att hjärnan vill lägga av.

Jag gillar att Handels reklamen i tunnelbanan är så motsägelsefull. De har använt facebook i den reklamen och det handlar om en tjej som måste jobba över. Men saken är den att hon faktiskt har varit inloggad på facebook på arbetstid. Inte det bästa kanske^^
 
Ica tänker bara på bröst xD
 
Nu ska jag försöka plugga lite till >.<

tisdag 29 september 2009

Låt den rätte komma in, Del 1

Jag fuskade lite och läste i förväg, men jag tänkte att det kanske var smart att stanna där det verkade naturligast (är det ens ett ord?). Så jag har alltså läst ut första delen. Och just nu kan jag inte direkt se någon självklarhet i varför Ajvide har delat boken just där, men man kanske måste börja på nästa del för att förstå varför. Just nu verkar det ungefär lika konstigt som att en bok är uppdelad i kapitel, inte alls konstigt alltså.

Oskar verkar lite konstig. Jag har förstått att han är mobbad i skolan osv, men att han har blivit så...galen, det har jag svårt att fatta. Gå ut i skogen för att hugga ner ett träd med en kökskniv... inte ens i närheten av normalt. Jag blir även irriterad på att han inte säger emot när killarna är dumma mot honom.Visst, de kan göra saken värre än det redan är, men fegheten att inte våga göra något tycker jag säger mer om en person än vad han faktisk blir mobbad för. Och det har jag också svårt att förstå, varför är han mobbad egentligen? Jag tror att han "tänkte" det någon gång i början, eller om han också undrade varför det var så. För han verkar ju vara rätt så normal, om man bortser från det där med kniven. Och kissbollen.

Kissbollen är äcklig. Det är nog bland det äckligaste jag läst om. Men samtidigt så sympatiserar man med honom som måste ha den. Men han måste det för att han är feg, för feg för att våga berätta för någon att han behöver hjälp. Oskar, den fega mobbade killen som umgås med en stinkande vampyr. (Man kan tro att han är en varulv, TWILIGHT!)

Jag hade inte fattat att hon var vampyr om ingan hade sagt det. Eller i alla fal inte från början. Det är inte helt solklart. För jag (kanske är jätte korkad) kopplade aldrig att det var hon som skulle ha blodet. Men hon är lite läskig. Bara att hon inte har duschat på länge gör henne till en person som man helst inte vill vara nära. Det kanske är så hon har tänkt. Men när hon väl tvätar sitt hår tyder det på att hon faktiskt vill träffa oskar igen, för hon vill att han ska vilja vara nära henne.

Men jag måste ju ändå medge att när Håkan går till stadsbiblioteket vi Odenplan för att köpa sig en hor-pojke är det obehagligaste ögonblicket, so far. Det går egentligen inte att beskriva, jag trodde inte att det fanns såna människor på riktigt. Bara de på löpsedlarna som Aftonbladet och Expressen hittat på själva för att sälja tidningar. Jag trodde seriöst inte på att det fans RIKTIGA horbarn, som sålde sig själva, i stockholm! Den tanken är alien. Men uppenbarligen extsterar de.

Än så länge tycker jag inte att boken är läskig, i alla fall inte mardrömms-läskig. Lita kalla kårar måste ju finnas för att det ska vara en sån skräckroman, men jag tycker inte att det varit så mycket som det känns att man blivit lovad. Men det kommer väl senare. Men jag måste ändå erkänna att jag spände mig och läste fortare än fortast för att få reda på om det verkilgen var Oskar som dödade den där killen, men det var väl min fantasi som spelade mig ett spratt. För snöflingorna verkar ju vara varannan Oskars och varannan Håkans. Så det var nog bara jag som var förvirrad. Men det var ändå lite nagelbitar-känsla. Och det är väl det det går ut på.
MEN, det återstår att se :D

måndag 28 september 2009

Hms

Jag vet att jag skrev att jag inte skulle skriva mer om Mr Pip. Men på något sätt blir det nu så ändå. Katarina, hur tänkte du när du valde böcker? Huvudpersonen i Mr Pip heter Matilda. Och så långt är alla med på att det är räääääätt så likt mitt namn. Och hon bor ensam med sin mamma för att hennes pappa lämnat dem (nästan rätt, jag har ju min lillebror). Och i "Låt den rätte komma in" heter huvudpersonen (än så länge) Oskar (som min lillebror^^) och han bor ensam med sin mamma. Fast det verkar som han hälsar på sin pappa ibland. (JAGÄRBORTTAPPAD). Och så heter han Eriksson i efternamn, som min bror! Jag tycker att det är creepy. Men alla vet ju redan att jag är en liten paraniod emofitta, så det är ju inte konstigt att jag tycker att det är creepy.

Nu väntar jag bara på att få reda på vilka sidor man ska läsa i boken, för jag läste nog lite för mycket igår :p Men den är bra :D

söndag 27 september 2009

LALALAAAAAAAA

Jag har lust att läsa i den nya boken nu, men jag vet inte när jag ska stanna xD Den verkar iaf fett bra :)

Idag har jag städat hela dagen, försökt rensa ut gamla skolsaker och sånt. Det går inte bra. Och jag har inte pluggat heller ^^ Meeeeeeeeen jag orkar inte bry mig (y)

jagharDAMPahahahaaaaaaa

öh.

(Och jag är typ den enda som använder bloggen som en blogg)

fredag 25 september 2009

.

dethärgårinte

jagvillinte

snälla?

Ursh

Jag borde plugga. Faktiskt. Men det går inte så bra. Jag kom bara så långt att lag plockade fram datorn, men sen hittade jag så himla mycket annat på den som jag hellre gör. Typ läsa en blogg. För jag kom på att jag inte läste den på hela sommarlovet, så jag hade lite att ta ikapp. Men nu är det gjort och jag pluggar fortfarande inte. Jag tänkte börja med att göra svenskan. Kanske. Jag har ju faktiskt 6 och en halv timme på mig ^^

Men ja. Jag vill inte. Jag ska lyssna på musik och dö lite. Eller så kollar jag på AVATAR. Eller Grey's. Eller programmet om killen som väger 500 kilo.

Jag har börjat dansa. Massor. Popping i Södertälje (och det ligger inte i stockholm Ö) och så ville jag ha musikaldans, för det fanns det tydligen i Bredäng. Men när jag ringde och frågade visade det sig är det är en hel musikal. Så nu ska jag vara med i en musikal (y). Den är typ precis som MAMMA MIA!, Men den heter Pias Pappa xD Det blir nog skitkul. Fast jag sa inte tack, fuuuuuuuuu på mig >.<

Det blir nog att lyssna på musik och skriva satirtexten i alla fall. Något vettigt måste ju hända idag.


Jag behöver min sommar.
Natta på Roskilde!<3

onsdag 23 september 2009

Håkan är bara för underbar.

Min kommentar om kommentarer jag fått!

Jag tycker inte att det har känts konstigt på något sätt att få kommentarer. För på Bilddagboken (.se) är det ju det det handlar om. Man laddar upp en bild och lite text för att höra vad folk tycker. Här är det nästan samma sak. Fast utan bilder och sjukt massa text.

Dat har varit bra att få höra vad någon annan har tyckt om boken, men också vad någon tyckt om jag jag tycker. Bara för att få höra om man är inne på helt fel spår eller hur det nu ligger till. Att skriva kommentarer har inte varit särklilst svårt. Jag var väl en av få som haft blogg innan, och då läsate jag även väldigt många bloggar. Någon kommentar blev det också att man skrev. Även om det bara handlade om något så ytligt som en ful tröja. När man ska kommentera något sånt här blir det lite mer att bita i.

Kommentarer på bloggar och Bilddagboken tycker jag är en bra grej, för man märker att folk faktiskt lyssnar på vad man har att säga. Annars blir det som att prata med någon som inte reagerar alls på vad man har att säga. Inte ens ler när det är kul. Så jag gillar kommentarer! (Kanske inte de taskiga som folk kan slänga ur sig, men det var nog inte dem vi skulle skriva om).

Till Carolina: mitt svar på din kommentar finns under mitt andra pip-inlägg :)

Här slutar nu mitt bloggande om Matilda och Mr Pip.

måndag 14 september 2009

Matilda och Mr Pip del 3

Nu är boken slut. Lite förvånade egentligen. Jag är en av dem som inte riktigt kan bestämma sig var det vore bäst att sluta. Visst slutar historien om Matilda på den krigsdrabbade ön på sidan 197, mer behöver jag egentligen inte veta. Men samtidigt bär jag, som alla andra, på en nyfikenhet och undrar hur det gick för den kolsvarta flickan från ön sedan. Jag tror inte att det skulle spela så stor roll om boken slutade där, jag hade inte saknat de sista sidorna, men min fantasi behöver inte jobba lika hårt nu.


Jag tycker inte om rödskinns soldaterna. Inte alls. De är hemska. Vem gav dem rätten att döda Mr Watts? Vem gav dem rätten att göra något så hemst som att ta en oskyldig människas liv? Antagligen regeringen i det landet som skickat ut dem. Jag blir stolt över den ignorande Daniel, för att han vågar stå upp för vad han sett, även om det kanske inte var det smartaste draget i det läget. Men han gör det, fast han kanske inte riktigt förstår vad han gjort. Men Matildas mamma är ändå den vars gärning värmer hjärtat mest. Hon är guds vittne. För Mr Watts var trots allt god mot henne. De båda blir brutalt mördade och jag vågar knappt läsa vidare, för vem vet vad som kan hända om jag fortsätter. Bara genom att läsa har jag precis haft ihjäl tre personer. Det känns bäst att sluta där. Meeeeeeeeeen eftersom det här var en svenskuppgift var det ju bara att fortsätta. Och det är jag glad att jag gjorde, för det hände ju egentligen inte så mycket mer.


En fundering had hängt kvar i huvudet sedan jag vände bort just det bladet jag läst det på. Hade Mr Watts inte tänkt berätta för Dolores att de kunde lämna ön? Var det meningen att hon skulle stanna kvar, ovetandes om vart hennes enda dotter försvnnit? Mr Watts kanske visste att det var hon som hade stulit boken och indirekt ödelagt hela byn. Detta kanske var hans sätt att straffa henne. Nu blev det ju aldrig så att det behövdes, men det kanske var det som var tanken bakom det hela.


Jag tycker att vet var litte intressant hur Matilda gick från att vara väldigt deprimerad och antagligen självmordsbenägen till att vilja leva livet till fullo. Men näradöden upplevelser sägs ju förändra ens livssyn. Om jag var Matildas mamma (som den religösa kvinna hon är) skulla jag nog sitta på ett moln och vaka över min dotter. När jag då såg att hon vägradeta kontrollen över sitt liv och funderade över att dö, skulle jag bli väldigt besviken. Jag hade ändå gett mitt liv till rödskinnen för att hon skulle få leva. För att hon skulle slippa smärtan av en våldtäckt. Kanske var det Matildas mamma som kom tillbaka till jorden och fäddade honne i form av stocken som fick namnet Mr Jaggers. Hon kanske borde ha döpt den till mamma.


I skrivande stund har jag glömt namnet på den familj som hjälpte Matilda att fly från ön. (kommer att ändras). De lyfte upp henne i den lilla roddbåten och sedan upp på den större. Hon kom tryggt i land i en hamn någonstans där hon fick träffa en doktor. När hon skiljs från familjen tappar hon också helt kontakten med dem.  Varför skulle hon inte vilja hålla kontakten för? Är inte det naturligt för att kunna tacka någon som räddat livet på en? Det tycker tydligen inte hon. När hon många år senare sitter och skriver boken som jag nyss läst ut undrar jag om hon försöker ta kontakt med dem. Bara för att få veta hur det gick för dem. Men hon kanske inte tycker att det är nödvändigt.


Jag skulle inte ha valt denna bok själv för att ha något att läsa. Den är för död. Inte för att den är gammal eller något, för det är den inte, utan för att det är för mycket död i den. Alla i boken som den unga flickan älskar dör eller försvinner. Det blir för deprimerande, så borde inte en värld vara. Visst är det folk som dör i de vanliga böckerna som jag läst, men inte på samma brutala sätt. "De styckade Mr Watts och gav honom till grisarna". Ingen annan jag läst om har blivit uppstyckad till grismat. Hemskt ju.


Jag och Matilda får svar på mysteriet med clownnäsan och kärran också. Inte direkt vad man tänkt sig. Och nu kanske det är jag som missde något i min iver att bli klar, men var inte Tom Watts och Grace Watts gifta? Hur kunde han ha en fru "hemma" i Nya Zeeland? Jag trodde att han bodde ensam där, men tidligen inte. Boken är liksom livet, fullt med överraskningar.


Over all är det en bra bok och jag ångrar inte en sekund att jag läste den. Nu ska jag sticka iväg till bibblan för att leta åt boken om den riktige Mr Pip. Kön till "Lysande utsikter" kanske blir lång eftersom jag inte är ensam om den idén...



SHIIIIIIIIIIIET! Det var inte alls meningen att det skulle bli så långt som det blev >.<

Matilda och Mr Pip del 2

Nu har jag alltså läst ytterligare 78 sidor i boken om Matilda. Som Carolina trodde var det ju Matildas mamma som tagit "Lysande utsikter". Jag hade aldrig gissat det, hon verkar för oskyldig. Men visst kan jag, med facit i hand, förstå varför hon gjorde det. Men jag hade aldrig gisst på henne.


Mr Watts försök att få barnen att hålla Mr Dickens verk vid liv, tycker jag är jättebra. Dels för att de får något att göra men också för att de på något sätt lämnar ett avtryck av dem själva i historien. Jag blir nog lika överraskad som Matilda när vi upptäcker att alla andra i klassen också sett Pip som en vän under hela resan. För även om hon anade det, går det inte att veta vad någon annan tycker eller tänker om de inte berättar det.


Till och med jag blir lite tårögd när man får veta att Mrs Watts är död. Jag tänkte tanken när Matilda var hemma hos makarna Watts för att skriva ner sitt fragment i anteckningsboken, när man inte kan se Mrs Watts ögon. Men tanken försvann lika fort som den kom, för Mrs Watts verkade vara en sådan som överlecde det mesta. Men tydligen inte allt. Hela byn engagerar sig sig när begravningen äger rum och påminner varandera hur bra Grace Watts var som person. Jag tycker att Mr Watts förvåning visar hur bra man kan tro att man känner någon, fast men knappt känner denne alls.


När sedan rebellerna återvänder till byn och börjar fråga ur Mr Watts, och han berätta allt han fått lära sig i byns skola, tycker jag att jag inte läser tillräckligt fort. Det blir spännande och han visar att han tagit lärdom av det byfolket berättat om. Att nästan hela historien är påhittad spelar inte så stor roll, för den är bra. Min favortdel är när han berättar om text-kriget i den ofödda Sarahs vitmålade rum. Dikten om drömmar är den som enligt mig är bäst. Drömmar är privata och mycket personliga, ingen, som man inte valt att berätta dem för, ska veta om dem.


Tack och Godnatt - dumma hattifnatt

torsdag 3 september 2009

mmmmhmm! :D

Imorgon, Imorgon då dåååååååååååååå :D

En bild säger mer än tusen ord. Right? Fast jag skulle lätt kunna skriva 1000 ord om underbara Håkan. Imorgon, 20.00, stora scenen, Gröna Lund.
<3

Matilda och Mr. Pip del 1.

Nu har jag läst fram till sidan 97, jag blev nästan lite besviken när jag insåg att jag hade kommit så långt och var tvungen att stanna för att blogga. Bara någon sida innan var första gången som jag kände att jag faktiskt ville fortsätta läsa. Visst är det en bok värd att läsa, jag hade nog tillochmed kunna valt den själv, men jag skulle kanske ha lagt av efter nogra sidor. Det fanns liksom inte någon riktig hake i börja, jag blev inte intresserad av att veta hur det går för Matilda och resten av byn. (Det låter som att jag skriver om mig själv i tredje person. xD ) Det som jag blev mest nyfiken på är Pip. Men eftersom man inte får veta så väldigt mycket om honom känns det som om att man borde ha bytt bok till "Lysande utsikter".


Jag tycker att det som Mr Watts gör när han undervisar i skolan är jätte bra. För mitt i det kaoset som blir när halva byar försvinner och de invånare som är kvar lever i ständig rädsla för vad rödskinnen kommer göra, räddar han vardagen. För alla barn i byn får något att göra, en dagsrutin och möjligheten att lära sig många olika saker. Jag tyckte att det var härligt att läsa när släktingarna berättade om sina kunskaper och erfarenheter, det är inte ofta man tänker på att fråga de gamla runt omkring sig vad de kan och vad de varit med om.


Nu kanske det är så att jag är en av många som undrar vad som egentligen hänt med Matildas pappa ( i dubbel mening...) Han slutade bara skriva, men det kan ju vara så att jag får reda på det när jag läst ytterligare några sidor. Soooom jag hade tänkt göra nu efter att jag ska försöka mig på att förstå något som kallas skitmatte.


Katten musen tietusen - Hejdå's.

torsdag 27 augusti 2009

OMGOMGOMG!!!

DE TRE MUSKETÖRERNA PÅ STADSTEATERN HAR MUSIK SOM DOM INTE FÅR HA SÅ DOM KANSKE BLIR STÄMDA OCH INTE FÅR SPELA MERA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! OMGOMGOMGOMGOLMGOMGOMGOMGOMGOMG!!!

shitt pomfritt med hallonsås.

jag dör.




















Kärlek<3

Det känns som vi är flera veckor in på terminen...

Men alla vet ju att det bara gått FYRA dagar. Jag förstår inte hur jag ska orka. Kanske kolla på Patriks panna :D Jag fattar absolut nada av matten, när jag gör uppgifterna så får jag fram svar på allt, och det är ju bra. Men inte nödvändigtvis det rätta. Men gladast blir man när det rätta ska vara "saknar lösning". Och varför berätta jag ens dethär? Det undrar jag också. jag känner mig skitzofrän (<---inte för att jag kan stava det, men...(med ett "e" låter det så himla Stockholm.)).

Jag och Martina ska vara elevråds- och inriktningselever nu, eller Martina sitter kvar. Grattis till oss. Eller nått.

Skjut mig, jag har en onödig blogg.

Nej det har jag inte, BOKEN. Som jag lovade mig själv att börja läsa igår, men definitivt inte lyckades med. Istället kollade jag i en gammal skolbok, så na kan jag allt om det danska språket^^ Och sp läste jag lite Dexter. Snart är den slut också :(

Få mig att sluta skriva onödigheter nu. SNÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLLA?! *sjunger* Snällasnällasnällasnällaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

öh.

Vi heter nö-döh-öhh xD

Over and out.

onsdag 26 augusti 2009

Blogg addicted

Jag har skrivit sagor på norska idag också! De blev finfina :D

Jag ska nog ta och lägga mig nu innan jag somnar framför datorn och får till flera onödiga blogginlägg och spammar era datorer.

På fysiken skrev vi i en enkät, väääldigt spännande.
Vad minns du från fysikundervisningen i grundskolan?
- Vi hade nästan ingen NO alls varav ingen fysk.
Vilket No ämne gillade du mest?
- Vi hade nästan ingen NO, så det var inte så mycket att gilla.
Vad var bra med fysikundervisningen i grundskolan?
- Vi hade ingen.

Man kan ju undra båda och det går och varför i h****** jag valde natur^^

Jag ska sluta ordbajsa nu. Godnatt.

En mainstream fjortisblogg utan viktigt innehåll.

Det är nog vad dethär kommer att bli när boken slut. Kanske. Eller så blir det bara så att alla förstår hur konstig och fucked up jag egentligen är. Tydligen är jag hippie-emo.


Idag har jag och Natta varit i skärholmen och shoppat upp alla pengar istället för att sitta hemma och plugga matte. Det kanske var lite korkat >.<  Men jag hade i alla fall tänkt börja läsa boken ikväll. Huvudpersonen har ju ett sjukt snyggt namn! :D

Idag träffade jag en tant som jag kände när jag var liten, hon hjälpte mig med läxor och försökte lära mig läsa i kören. Vi stod och pratade lite och hon frågade om pappa och så, en jag har snälla grannar som avbryter så jag slapp svara. Men vi ska dricka te någon dag. Min engelska tant :)


Jag hjälpte min bror att välja ett kul videoklipp som han kan visa för sin nya klass när de har data nästa vecka. De hade fåt det i läxa och jag (som sååå många andra) har denna som favorit:




Ten-four.
Jag tyckte att det lät som att Katarina sa att man gärna fick använda bloggen till annat också, så jag tänkte lägga in liiiite musik :)




Ape Rape Escape!

Little Britain - Jag dör av skrattatack

Inlägg nummer 1!

Så nu är det dags att skaffa en ny blogg... igen. Nummer fyra i ordningen tror jag. Men denna har ju faktiskt ett syfte, boken. Nu ska jag och resten av klassen alltså läsa en bok på svenskan och sen blogga om den. Så jag hoppas att det kommer bli bra.



<--- Den!




















Puss och karm cellmembran! :D