Först nu står det i boken att Eli är vampyr. På sidan 200 för att vara exakt. Jag tycker att det är intressant att Ajvide har väntat så pass länge med att skriva ordet vampyr. För även om man vet det redan i början, så gör det där ordet på sex bokstäver, att det känns mer verkligt.
När jag läste delarna innan undrade jag lite över hur länge det skulle dröja innan Lackes och Oskars öden flätades samman. Och nu vill jag påstå att det har hänt. Virgina har blivit biten av Eli.
Jag tycker om frökens rekation när Oskar frågar om en kille kan älska en annan kille. Hon vet inte riktigt vad hon ska säga. Det får mig att tänka lite på hur man egentligen såg på homosexualitet på 80-talet. Och eftersom ingen av oss var född då så tror jag inte att någon har ett särskilt bra svar. Jag menar bara om det var tabu och "fyfy" eller om det var ungeför lika öppet som nu. För jag vet att när jag gick i sexan fanns det en kille i fyran som var bög. Han visste redan då att han var det (och det visste vi andra också), men det var liksom inget fel med det.
Magister Ávila känns lite som en vardagshjälte, fast ändå inte riktigt. Han är i alla fall en bra lärare. Det är ordning på klassen och han ser till att alla gör det de ska. Han är den som har koll på läget ute på isen, och sådana människor behövs. När kaos sedan utbryter för att en människa hitas i isen och för att Oskar slår Jonny med en gren över örat. De sidorna tyckte jag för övrigt var väldigt röriga (det kan ha berott på att jag var väldigt trött när jag läste dem).
Eli bjuder in Oskar till sin lägenhet. Hon säger att han får gå in. Hon bor lite konstigt den tjejen, men som både jag och Oskar upptäcker så behöver hon ingen säng. För hon är ingen människa. Alla dessa leksaker... Jag undrar om hon har läste det där ägg-pusslet någon gång, för det lät väldigt svårt. Och så undrar jag var hon får alla pengar i från. Håkan verkar ju inte ha jobbat. Inte på senare år i alla fall.
Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Oskars pappa. Han är säkert jätte bra som pappa, när de är själva. Jag tror att han har några få vänner ute på ön, och att de fyller de tomrum som blev när Oskar och hans mamma lämnade honom (eller om det nu var tvärt om. Eller inget alls, ett gemensamt beslut). Och när någon av de vännerna kommer på besök fast Oskar är där så blir de lätt att han glöms bort. För han brukar ju inte vara där. Oskar säger att pappa blir till en annan person när han dricker, och jag håller fullständigt med honom. För jag gillar inte heller när någon jag umgås med dricker samtidigt. Även om det bara är ett glas vin till maten. (Och så håller min släkt stenhårt på traditionen att supa sig dyngrak på midsommarafton, så det kan ju bero på det också.)
Men när han sedan ska åka hem gör han något av det dummaste man kan göra, lifta. Det har man ju fått lära sig att man inte ska köra, för vem vet vad det är för en person som plockar upp en. Det skulle ju faktiskt lika gärna kunnat vara håkan som skulle samla blod till Eli (om man nu bortser från att han ligger fastspänd på sjukhuset. Men någonstans finns det ju lika störda personer) Nej, oansvarigt Oskar, riktigt oansvarigt.
Virgina skär sig för att få blod. (Vad händer när man dricker sitt eget blod, kissar man ut det eller åker det tillbaka in där det ska vara? För om det åker tillbaka kan hon ju bara fortsätta skära så är problemet löst.) "Hon tog upp en av de spetsiga skärvorna. Tänkte inte. Bara pressade spetsen in i handflatan och smärtan kändes bra, kändes riktig."
JUSTE! Jag förstår inte riktigt varför Eli hjälper Håkan genom att bita honom. Visste behövde hon blod, men hon vet ju att hon skapar ett monster, ger honom ett liv som ingen egentligen vill leva. Fast det kanske var som "Tack för hjälpen, kära du". Men jag skulle definitivt inte vilja ha på mittsamvete att jag skapat en nästintill ODÖDLIG-pedifil-vampyr. Som dessutom saknar ett mänskligt utseende. Nej tack säger jag bara.
torsdag 22 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar