måndag 28 september 2009

Hms

Jag vet att jag skrev att jag inte skulle skriva mer om Mr Pip. Men på något sätt blir det nu så ändå. Katarina, hur tänkte du när du valde böcker? Huvudpersonen i Mr Pip heter Matilda. Och så långt är alla med på att det är räääääätt så likt mitt namn. Och hon bor ensam med sin mamma för att hennes pappa lämnat dem (nästan rätt, jag har ju min lillebror). Och i "Låt den rätte komma in" heter huvudpersonen (än så länge) Oskar (som min lillebror^^) och han bor ensam med sin mamma. Fast det verkar som han hälsar på sin pappa ibland. (JAGÄRBORTTAPPAD). Och så heter han Eriksson i efternamn, som min bror! Jag tycker att det är creepy. Men alla vet ju redan att jag är en liten paraniod emofitta, så det är ju inte konstigt att jag tycker att det är creepy.

Nu väntar jag bara på att få reda på vilka sidor man ska läsa i boken, för jag läste nog lite för mycket igår :p Men den är bra :D

1 kommentar:

  1. Oj, det här kan jag ju bara inte låta bli att kommentera - fast jag vet att det egentligen är bäst om jag bara läser och inte kommenterar i bloggarna (det är ju ERT samtal som är det viktiga). Men om detta med val av böcker. Jo, det var VÄLDIGT många sammanträffanden. I did not know (såklart). Lite creepy, det kan jag allt förstå. Fast det är bara ett bevis på att BÖCKER handlar om LIVET. Fast jag hoppas att man inte behöver känna sig borttappad, eller ha en lillebror som heter Oskar för att kunna tänka att Ajvides bok också berör hjärtpunkter i ens liv. Det tycker i alla fall jag att den kan göra, i mitt. Och mina lillebröder heter Tomas och Lasse.

    För övrigt vänder sig inte bara mitt svensklärarhjärta utan hela min person i plågor över ordet "emofitta". Fitta kommer egentligen från det gamla svenska ordet för strandäng (fittja), en ganska vacker ordbild för det kvinnliga könet?!, vilket gör att jag kanske inte har så svårt för det ordet som jag borde (borde i meningen att fitta ofta(st?) används nedvärderande). Och jag kan tycka att det finns delar av emokulturen (jaja, fasion core eller scene då, men du vet vad jag menar) som pekar på punkter i vårt samhälle som inte är ok... men "emofitta" som nedvärdering... fy sjutton. Säg inte så om nån, allra minst om dig själv!!
    tycker
    Katarina

    SvaraRadera